även från mig kan man behöva semester.

alla gör mig besviken, är jag så jävla hemsk?

min pappa sa idag att jag aldrig fattar någonting, att jag borde kallas för nollan. Hur kan man inte känna sig värdelös då?

skulle någon ens märka om jag försvann några dagar? det tror jag inte. mina päron kanske, men inte för att pappa nog skulle bry sig. mamma vet jag tar åt sig jävligt mycket av mina och pappas gräl. Och det är jag ledsen för, men jag vet också att ibland blir även hon största bitterfittan någonsin.

mina vänner vet jag inte just nu vart jag har dom.

ingen är här, ingen hör av sig. jag klandrar ingen, klart man behöver semester även från mig. jag känner mig så jävla ensam bara. vilken tur bara att jag nuårs kan hantera när jag mår såhär och inte gör något dumt.
och det är sånahär dagar som jag alltid ringer robin. eftersom jag anser att han är nog fortfarande den personen som jag berättar allt för, och jag vet att det är likdant tillbaka. Dock så hatar jag den människan mer än livet egentligen och jag vet att det är han som har börja fått mig må såhär från första början. Han är den enda människan som känner mig så djupt som han gör.
Fan va jag kommer få förklara mig över det här. vi är som vi säger, osynliga vänner. fast vi vet båda två att vi aldrig kommer att vara vänner, vi kommer aldrig vara något annat är maktgalna människor. vi vet att om vi går in i cirkeln så tar det en evighet att komma ut, om ens någon gång. vi vet också att vi inte kan träffas, för då händer något som bildar större känslor. Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig, håkan hellström har helt rätt. Vilken man han är den där Håkan! vi undviker att träffas, vi pratar mer sällan än ofta. vi kommer alltid ha något gömt längst bak i hjärtat! men bättre att låta det va där än att komma in i cirkeln och aldrig komma ut iallafall.


finns det någon som egentligen ens vill vara med mig? är det ens någon som får ut något av våra samtal? är det någon som ens tycker att jag är någon vän att ha? är jag ens en vän? kan man ens använda de tre bokstäverna om mig, vän? vad betyder jag för folk, om jag ens betyder något? eller är jag bara en sån där som folk är med för att vara snälla? kan något mitt mobilnummer utantill? bryr någon sig om mig? känns det bra att sätta mig i andra hand? är jag värdelös, och inte fattar någonting?
jag hatar allt och alla just nu, någon kanske har missat det? nej juste, ingen läser ju min blogg...