onsdag 22 september 2010

livrädd

jag är livrädd.
jag är livrädd för att vara i ett förhållande.
mest hela tiden vill jag ha ett förhållande, men jag är livrädd att bli lämnad.
jag är livrädd att vara tråkig, att jag inte når upp till förväntningarna över mig.
jag går nog runt hela tiden varje dag och tänker på det här omedvetet.
jag är LIVRÄDD att bli lämnad ensam när jag får se honom gå vidare med någonannan, det skulle ta dö på mig. jag har varit där förut. det har tagit lång tid att bygga upp den mur jag har runt mitt hjärta.
och nu är jag stark och står på egna ben och känner mig mindre redo fast samtidigt så redo jag kan bli.
jag vet inte varför jag skriver det här, och jag vet inte varför jag känner det här. det enda ordet som kommer upp i mitt huvud är livrädd.

Du får inte knacka på min dörr
Om du inte är beredd att komma in
Du får inte göra om mitt namn
Och börja kalla mig för din
Och du får inte vandra på min väg
Utan att visa mig ditt mål
Och inte stjäla av min godhet
För att fylla upp ditt hål

Och du får inte riva mina murar
Som jag omsorgsfullt har byggt
Om du inte skyddar mina drömmar
Så att jag kan somna tryggt
Och du får inte ha mig som en dröm
När jag vill va din verklighet
Och du får inte säga att du hoppas
Om du inte tror du vet

Du får inte andas på min panna
Och inte få mig falla mer
Om du inte sen kan stå för
All den oreda du ger
Och du får inte röra vid mitt hjärta
Som om allt var uppenbart
Men jag önskar inget hellre
Än att du gör allt emot mig snart